• Belgien,  Kärlek,  Mechelen,  Tankar

    Att äntligen få pusta ut

    Under tio månaders tid har jag hållit en liten hemlighet för er, en rätt jobbig sådan. Inget jag riktigt kunnat eller velat skriva om, som ni kanske förstår. Men i september förra året fick vi reda på att Gustavs klubb på något vis var inblandad i en matchfixing som skulle ha skett säsongen innan vi kom dit. Ska jag vara ärlig så kändes det som att det var typiskt, klart att det skulle hända oss. Det pratades om direkta straff som att bli diskade från ligan, som dessutom gick som tåget, men det pratades också om alla möjliga konstiga straff som klubben kunde åka på.

    Det var så sjukt jobbigt att få en sån nyhet upptryckt i ansiktet efter fyra månader på en plats som vi äntligen börjat trivas på. Allt rullade på helt otroligt bra och att få se Gustav ha sån lycka till sporten igen var oslagbart. Så det kändes skit att vi kunde bli tvingade till att flytta ännu en gång till sommaren.

    Hur som helst, det startades såklart en utredning kring detta och den har pågått under hela säsongens gång, vi har fått höra massa olika rykten om vad som komma skall och det har varit riktigt tufft att hela tiden ha det i bakhuvudet. Men trots det så klarade killarna av att vinna ligan och dessutom cupen, fortfarande med vetskapen om att dem kanske inte ens får ett pris för det, alltså, att inte få lov att gå upp till högstaligan eller spela Europa League. Men jag är så glad för hela lagets skull, och främst för Gustavs skull, att dem kunnat tänka bort det och gjort sitt allra bästa ändå. För nu har vi äntligen fått ett beslut!!!!!

    Mechelen blev idag frisläppta vilket betyder att laget får lov att gå upp i högstaligan!!! Vilket alltså betyder att vi med störst sannolikhet kommer att stanna ett år till i Belgien. <3

    Jag är SÅ glad. Ni anar inte. Att ens ha fått ett helt år på en plats som vi trivts så himla bra på har varit magiskt, men att vi förmodligen kommer att få ett till känns ofattbart. Ni kanske inte hänger med alls, men vi har ju fått flytta runt en del runt åren och det har varit så galet psykiskt påfrestande. I år var första året som vi verkligen kunde boa in oss, slappna av, packa upp våra väskor och leva ett normalt liv. Och att vi troligtvis kommer få fortsätta så i ett år till är för oss helt otroligt. Jag är SÅ lycklig.