STÖRSTA OMSTÄLLNINGEN ATT BLI MAMMA

Är jag verkligen en mamma nu?
Det känns fortfarande overkligt att jag nu kan kalla mig själv för mamma, samtidigt som det känns så himla självklart. Jag trodde det skulle kännas mer annorlunda, typ att jag blivit äldre och tråkigare haha! Alla sa till mig innan ” lev livet innan du skaffar barn för när du väl gjort det så blir det svårt “. Men jag tycker helt ärligt att det är roligare nu än innan. Varje dag gläds man åt honom på ett eller annat vis, det fanns ju inte där innan så jag kan verkligen säga att jag blivit lyckligare efter det Vince kom till oss. Han är en snäll bebis vilket också såklart hjälpt oss att komma in i detta bra och vi har kunnat format vårt nya liv relativt “enkelt” även om det är en utmaning varje dag att hinna med allt man vill göra. Varken jag eller Linus har vanliga jobb eller arbetstider så emellanåt är det såklart tuffare :).

Vart försvinner tiden?
Den största omställningen har nog varit planeringen och tiden. Man behöver alltid minst en timme extra på sin egen planering för att man ska komma i tid. Exempelvis när jag ska i väg på möte eller till gymmet så måste jag dels packa mitt eget, sen se till att han har ren blöja, nyss ätit och har packat alla hans saker ifall han behöver äta och byta blöja igen. Sen ska vagnen packas in i bilen och Vince ska fästas i bilstolen. Utan krångel så är man iväg på cirka 1 timme. Det är inte så jobbigt som det låter men är man inte beredd på omställningen så blir man nog stressad av det och tycker det är jättejobbigt i början.

Att bli avbruten 
En annan sak som också förändrades när han kom var att jag har insett att man kan inte räkna med att bli klar med något direkt utan att bli avbruten, vilket gör att saker tar lite längre tid som jag nämnde ovan fast på ett annat sätt. Det störde mig lite i början då jag har lite svårt att koncentrera mig ibland. Men nu är jag van och får bara fortsätta där jag var. Dock har det resulterat i att jag glömt småsaker som jag tidigare inte gjorde. Tiden flyger iväg och fokuset är inte lika bra. Men jag lär mig och det känns ändå bättre nu än i början :).

Träningen
Träningen har inte ( än) förändrats jättemycket. Han är ganska nöjd att sitta och kolla på mig i bilstolen när jag tränar. Ibland kan han kräva lite uppmärksamhet och då får jag vila lite extra mellan seten men det tar jag igen genom att lasta på tyngre vikter 😉

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *