VEM ÄR JAG EGENTLIGEN?

Jag tänkte berätta lite om mig själv, det blir lätt hänt att man får en ytlig bild av mig när jag inte visar så mycket av mitt privatliv och hur jag egentligen är. Men det sitter faktiskt en person bakom all text på bloggen.

Mitt namn är Denice Moberg som ni vet, jag föddes den 13 mars 1994 här uppe i Norrland och bor fortfarande kvar här.

Jag gick frisörlinjen på gymnasiet och flyttade hemifrån första gången när jag var 16-17 år till en helt ny stad och skola. Jag har volontärarbetat i Brasilien med några tjejer från klassen, vi bodde en och en hos olika brasilianska familjer. Väldigt roligt och lärorikt.

Jag har bara halvsyskon, en storebror som jag träffat 3 gånger i mitt liv och två små systrar. Jag har inte haft speciellt bra kontakt med min pappa under senare år även om han är världens snällaste och har aldrig gjort mig något ont. Jag vet inte varför men det blev så tyvärr. Han hörde inte av sig och jag var så pass ung att jag tyckte att det var mer hans ansvar. Nu är det bättre iallafall och det betyder mycket 🙂

Som person har jag nog alla egenskaper man kan ha både bra och dåliga.

Jag älskar att sälja och prata, är verkligen inte blyg av mig. Jag skulle säga att jag är väldigt envis och petig när jag gör saker. Vill gärna att det blir perfekt annars så gör jag om det tills jag blir nöjd. Jag har ofta höga krav på mig själv och blir stressad när jag inte känner att jag uppnår samma standard som jag förväntar mig, lite av en perfektionist i allt jag gör skulle jag säga.

De flesta kan sällan föreställa mig arg, jag visar oftast det bara för nära familj och när jag är hungrig 😉 Förövrigt är jag oftast alltid glad, fjantig och skojfrisk, jag skäms sällan över de tokigheter jag gör utan tycker att det är rätt roligt i slutändan och man skrattar åt det. (Bara kolla min mystory på Instagram när vi åker plastpåse ner för backen haha )

En mindre bra egenskap men ändå bra egenskap är att jag är tankspridd och funderar mycket om allt, vilket många i min närhet kan tolka som lite “disträ” och förvirrad i vissa fall. Men jag bara väldigt djup och analyserar mycket över olika situationer. Jag tänker ofta på hur andra mår och är väldigt empatisk. Jag känner ett ansvar när jag ser någon annan mår dåligt och kan inte släppa det.

Ett exempel var när vi skulle stänga butiken och vi hittar en tjej super hög av hårspray på lastkajen, jag ringde polisen och tänkte att de skulle kolla till henne för hon såg inte ut att må bra alls, hon skrek och skällde på mig och var allmänt ledsen och våldsam. Tyvärr hade dom inte tid och hon försvann. När jag gick genom stan på vägen hem så ser jag hon sitta själv ute och frysa på en bänk så jag gick fram till henne och frågade hur hon mådde och om hon kunde gå in någonstans men hon svamlade mest och bad om ursäkt för sitt beteende och tackade för att jag kom förbi och pratade med hon.

På speciellt utekvällar blir det alltid jag som agerar psykolog och dagbok till personer som vill prata ut, jag får ofta höra deras hemligheter och saker de inte berättat för andra. Det uppskattas även om jag bara är där för att ha kul.