Tack, vänner.

Jag måste verkligen tacka för all fin respons som jag fick efter mitt inlägg: Ett känslomässigt litet helvete”. Det går verkligen rakt in i hjärtat, ska ni veta. En blogg utan personlighet och djup är i mina ögon ganska ointressant och därför har jag valt att blotta mig själv när det kommer till kärlek, psykisk ohälsa och diabetes.. Att enbart visa upp dyra resor, snygga kläder och god mat är inget som gör mig upphetsad, för det är bara yta.. En del tycker att jag kan vara lite väl negativ i bland och då får de gärna tycka det, för jag bryr mig inte – längre. Förut kunde jag bli väldigt provocerad av minsta lilla negativa kommentar och jag antar att det hade med åldern att göra. Jag var trots allt 19 år när jag startade den här bloggen och vid den tidpunkten var jag en extremt osäker person som sökte bekräftelse och för att vara helt ärlig och självkritisk: Jag var en usel bloggare då! Nu ska det mycket till om någon ska lyckas “jävlas” med min självkänsla. Däremot blir jag oerhört glad över alla kommentarer, DM:S och mail, så stort tack för det. Ni är fina!

Våga vara er själva oavsett vad andra tycker. Om du inte tror på dig själv kommer ingen annan heller att göra det. Stå på er och ta ingen skit!

Bästa hälsningar, Diabetesmannen.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *