’Vi var oskiljaktiga’.

Vänskap går inte att köpas för pengar, det är något man finner. Den allra bästa vännen man kan ha ska man kunna offra sitt liv för. Och samtidigt veta att hen skulle göra precis samma sak för dig om det behövdes. En äkta vän finns alltid där för dig, står vid din sida, i vått och torrt. Hos en vän kan man alltid gråta ut, prata om sina problem och vara säker på att ingen annan får reda på det. En äkta vän känns långt in i hjärtat, för den har alltid en dörr öppen.

Men det bästa hos en vän är att man alltid är älskad, och respekterad, precis för den man är. Man kan sitta och skratta åt pinsamma, galna saker som man kanske har upplevt tillsammans. En vän är den som inte bryr sig om att du har gjort bort dig. Det viktigaste i en vänskap är respekt, ärlighet och att man har jäkligt roligt tillsammans, annars skulle ju det bara bli grått, trist och allvarligt. Vänskap är trygghet.

Om man dessutom har vuxit upp tillsammans med sin bäste vän och har varit med om mycket saker tillsammans får man starkare band till den personen och man bildar ett slags team tillsammans, som går genom vatten och eld tillsammans. Och när man själv mår dåligt så finns hen där för en, precis så som jag hade funnits där för hen om det hade varit tvärtom. Då får man försöka, så gått det går, att få varandra att känna sig värdefulla, behövda och uppskattade. En vän är någon som har förståelse och som lyssnar.

För mig har vänskap varit det viktigaste i livet. Jag vet inte riktigt varför men jag har alltid tyckt att det är mer värdefullt än en kärleksrelation. För utan vänner är jag ingenting bokstavligt talat. Jag fungerar inte utan stöd, gemenskap och kärlek från vänner.Att tillhöra ett litet, tajt kompisgäng som har en djup vänskap till varandra gör mig lycklig. Att vara en del av ett etablissemang, att man alltid är inräknad.

Vi har nog alla varit där, tror jag. Vi har nog alla mist en nära vän av olika skäl, bråk, svek eller att man helt enkelt bara växt ifrån varandra. Hur som helst så är det alltid lika jobbigt att förlora någon man hållit kär under många år. Man har byggt upp någonting starkt tillsammans. Att se hur allt bara blir ett minne blott. Minnen, i form av gamla filmklipp och bilder, är något jag ofta letar upp och plågar mig med.

Att inte längre känna sig önskvärd är verkligen en hemsk känsla, och det önskar jag ingen. Ännu värre blir det om man är en ”grubblare”, som jag är. Och allt som oftast slutar det med att man klandrar sig själv. Vilket i sin tur leder till att man börjar tvivla på sig själv. Ingen är perfekt och alla gör vi misstag, stora som små. Och alla gör vi våra val.

Vi var oskiljaktiga, vi tre.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *