-
Åttahundra stycken
Woow, aldrig hade jag väl kunnat tro att 800 personer fortfarande saknade min blogg och önskade att den startades upp igen!? I år är det tio år sedan jag och Linn startade Dressyrmupparna och nästan exakt ett år sedan jag slutade blogga och också snart slutade rida. Åren går och det är svårt att förstå att den tiden är förbi sedan länge, att jag inte längre är hästägare och idag lever ett helt annat liv. Kallar mig liksom fortfarande hästtjej, hehe. Att gå från att andas och tänka häst hela dagarna, till att rensa bort allt det över en natt. Faktiskt så förstår jag fortfarande inte riktigt att jag vågade ta steget. Det var ju ändå det bästa jag visste.
Minns att jag alltid undrade vad de som inte har häst gör.. Nu vet jag – ingenting, för fyfan vad tråkigt det är. Haha. Eller egentligen grundar det sig nog i att jag behöver ett intresse i mitt liv som tar upp all min lediga tid och som ger mig någon slags bekräftelse tillbaka. Ännu vet jag inte vad som skulle kunna ersätta ridsporten, eller om det ens är möjligt. Jag har försökt intressera mig för träning, men det känns mer som ett ont måste än ett brinnande intresse. Shopping är kul för stunden men inte heller något jag skulle kunna kalla ett intresse. Annars jobbar jag bara och det går väl inte heller under kategorin intressen att utföra på fritiden direkt. Jag hoppas kunna hitta något som känns som min grej igen, för nu känner jag mig mest vilsen och som en i mängden som inte gör något speciellt. Jag är säker på att jag kommer ha häst i framtiden igen, men nu är inte rätt läge.
Så, jag är alltså tillbaka på riktigt denna gång. Roligt att ni är så många vill fortsätta följa mig, trots att innehållet blir annorlunda! Designen ska bytas ut här och snyggas till lite, så hoppas ni står ut med den så här en liten stund till.
Hur som helst, kul att vara tillbaka här! Puss och kram.
-
Blandat från Dubai
-
87 till 11
Oj, två månader har gått i en rasande fart sedan sist. Min vardag fylls mestadels av jobb, jobb och jobb. Som jag känner nu skulle jag aldrig hinna ha häst!? Men samtidigt har jag ju fyllt tomrummet efter hästarna med jobb, så det är ju ändå ganska logiskt. Det var faktiskt nästan tre månader sedan jag satt i sadeln sist, ändå känns det som alldeles nyss. Frågan är om vidden på mina ridstövlar känner samma sak när de ska på igen, hehe.
Vi räknar fortfarande ned dagarna till vi får flytta in i vår fina etagevåning i Karlstad. Vi började på 87 och nu är det 11(!) kvar. Vilken känsla att sätta nyckeln i dörren och kliva in i vårt nya hem, om bara elva dagar. Sedan sist har vi hunnit inhandla en hel del möbler och massor av andra saker. Soffa, ett jättefint svart marmorbord till köket, doftljus från Jo Malone till alla rum, fina tallrikar, bestick och glas. Listan kan göras lång, men än är det mycket kvar som vi både behöver och vill ha. Lovar att ni ska få se allt sen.
Det känns fortfarande ovant att skriva utan att skriva om häst. För ett år sedan hade jag nog aldrig kunnat gissa att jag skulle sitta här, utan häst. Det var absolut otänkbart. Men här sitter jag, med massor av annat att fylla min vardag med och snart sambo med den finaste personen jag vet, i en ny stad. Kunde inte vara lyckligare!
Ökensafari i Dubai för en dryg månad sedan. Klickar upp ett inlägg i kväll med minnen från hösten som gått.
-
Nedräkning
Vardagen rullar på i en rasande fart, även utan häst. Just nu fylls den mest av tankar hur vi ska inreda lägenheten och nedräkning till inflyttning. 75 dagar kvar idag och aldrig har väl något känts så långt borta. Den som väntar på något gott väntar aldrig för länge, stämmer inte. Avskyr att vänta. Men vips så står vi väl där med nycklarna i handen och öppnar för första gången dörren till vår lägenhet. Men innan dess har jag några få dagar på mig att tömma min lägenhet och jag ska ju dessutom hinna bo hemma i mitt gamla rum hos mamma i två månader.
Fördelen med att inflyttningen dröjer lite är att vi hinner köpa på oss både möbler och inredning. Vi var i Stockholm i helgen och fyllde på med två set handdukar och sängkläder från Lexington. Samt nya bestick från Villeroy&Boch och en väldigt fin bok från Louis Vuitton. Snygg inredningsdetalj! Jag köpte även en ny väska från Louis Vuttion. Det blev en Keepall 45, som rymmer det mesta. Perfekt för mig som i vinter börjar dagpendla med buss mellan Karlstad och Karlskoga och tycker att 55 blir lite väl stor att konka med i kollektivtrafiken.
Det vi egentligen var i Stockholm för – kräftskiva i denna mysiga 1800-talsstuga på landet! Supertrevligt och mycket god mat!
Det visade sig att ingen mindre än Ems stod bara tio minuter från stugan, så jag var såklart tvungen att svänga förbi och säga hej. Tänk att det redan gått exakt ett år sedan jag lämnade honom till hans nya hem. Fina häst!
Vi avslutade helgen med ett besök på IKEA för att köpa ny soffa. Det blev en mörkgrå Söderhamn med divan och fotpall. Jag var fast besluten om att det skulle rymmas i min bil, hehe. Fick inse mig besegrad och haka på en kärra istället.
-
Vår drömlägenhet
Förra veckan fick jag en idé om att flytta till Karlstad, klickade in på hemnet bara för att kika lite OCH där får jag syn på världens mysigaste och fräschaste etagevåning ute på Färjestad i Karlstad. Jag kände direkt att den bara MÅSTE vi ha, så jag skickade vidare länken till Johan som kände exakt samma sak. Några dagar var visning inbokad, min lägenhet såld och tom på alla mina möbler som också blivit sålda. Allt inom loppet av bara ett dygn. Men, jag hade inte köpt den nya läggan ännu.. mer än i mina drömmar. Hehe. Dock hade jag redan målat upp en bild av hur vi redan flyttat in, inrett och skulle ha en vardag i just den lägenheten. Någon annan fanns inte på världskartan och skulle vi inte få just den skulle jag nog aldrig komma över den förlusten.
Tre dagars intensiv budgivning och de mest nervösa dagarna i hela mitt liv senare ringde mäklaren upp och meddelade att jag faktiskt vunnit. Den lyckan!!! Tänk att jag ska bli sambo med min kärlek i vår drömlägenhet! <3
Hela lägenheten är nyrenoverad i toppskick med vitvaror av hög kvalitet, vinkyl, elektriska fönster, elektriska rullgardiner, golvvärme, tvättmaskin, torktumlare och det som gör den mest unik av allt – trappen upp till våning två med plats för sovrum och en stor walk in closet. Den här lägenheten har verkligen allt vi kan önska oss och potential att inreda otroligt fint. Så glad!! Inflyttning blir i början av december och eftersom jag “råkade” sälja min lägenhet lite väl snabbt får jag flytta hem till mamma fram till dess.
-
Claudia
Tänk att det gått hela 10 år sedan vi hämtade hem den där vackra svarta ponnyn jag totalförälskade mig i så fort jag såg annonsen, men som jag aldrig trodde skulle bli min. Jag minns så väl hur ledsen och besviken jag var efter provridningen, som inte alls gick som jag tänkt mig. Ändå fick jag hulkande fram “jag ska ha henne” i bilen på väg hem. Och så blev det.
Claudia pensionerades för ungefär tre år sedan när hon började bli ojämn i ridningen. Hon har mycket pålagringar som började spöka, så jag kände att det var bäst för henne att få påbörja sitt pensionärsliv. Dessutom kostade mig lika mycket att hålla som både Maud och Ems, som jag hade samtidigt just då, så när jag fick frågan om att låna ut henne var det efter en hel del funderingar ett självklart beslut att ta.
Idag går Claudia som sällskap på en stor gård och kunde verkligen inte ha det bättre. Jag är där och hälsar på ibland och nu senast i torsdags fick hon besök av tandläkaren. Claudia är snart 25 år och tänderna blir såklart sämre med åldern, men är absolut inte dåliga ändå. Men en hel del foderinpackningar behövde rensas och göras rent. Det såg tyvärr lite sämre ut än sist, så vi har bokat in en ny check i december igen. Fina tjejen!
-
Jag är tillbaka
Det var längesedan jag klickade in här, i mars månad närmare bestämt. En hel sommar har passerat och mycket har hänt sedan jag skrev mitt sista inlägg här tidigt i våras. Hästar som varit mitt stora fokus i vardagen och min stora passion, egentligen hela mitt liv, är inte längre det. En väldigt, väldigt märklig känsla, som jag fortfarande inte helt vant mig vid ännu. Men, jag ångrar inte mitt beslut, även om det var svårt att uttala orden “jag vill inte det här längre” och framför allt faktiskt erkänna för mig själv om min omgivning att gnistan slocknat. Jag kan nog inte ens räkna till hur många gånger jag hann ångra mig längs vägen och att åka hem från Strömsholm med tom transport var en stor hjärtesorg. Det är det fortfarande, men jag har hittat mycket annat i livet som fyller min vardag och som gör mig väldigt lycklig.
Så mycket kärlek, tid, energi och pengar hästarna krävt av mig de senaste 10 åren som hästägare. Och så kastar jag bara bort allt jag kämpat för… så känns det. Jag saknar det verkligen. Hela gemenskapen, engagemanget, hjärtat det krävde och alla roliga stunder och minnen. Att alltid ha min häst och stallet att komma till varje dag. Och även om jag inte ångrar mitt beslut vet jag fortfarande inte om det var helt rätt. Jag antar att jag känner det med tidens gång.
Hästarna har givit mig så mycket tillbaka och utan dem hade jag aldrig varit den jag är eller där jag är idag. Det har varit värt varenda sekund av hårt slit, tårar, tidiga morgnar i ur och skur, allt som valts bort för hästarnas skull, skit under naglarna och varenda krona som lagts. Hur motigt den än har varit ibland har det alltid givit dubbelt tillbaka. Det saknar jag.
Livet ser helt annorlunda ut nu, än som ni känner det genom mina texter sedan innan. Men jag gillar det. Så jag tänkte att ni får hänga med på det också! Det är en härlig känsla att skriva här igen, även om det inte blir riktigt samma innehåll som tidigare. Stort tack till Jenny på Inspoguide som hjälpt mig komma igång igen då den gamla bloggen och allt innehåll plötsligt försvann i somras. Denna blogg är under uppbyggnad ännu och ska finslipas lite samt att mitt gigantiska arkiv med gamla inlägg ska läggas in igen.
Hoppas ni vill följa min nya vardag!
Fina Balder som nu mera bor i Stockholm. Ett bättre nytt hem kunde han inte få!