Vardag

Claudia

Tänk att det gått hela 10 år sedan vi hämtade hem den där vackra svarta ponnyn jag totalförälskade mig i så fort jag såg annonsen, men som jag aldrig trodde skulle bli min. Jag minns så väl hur ledsen och besviken jag var efter provridningen, som inte alls gick som jag tänkt mig. Ändå fick jag hulkande fram “jag ska ha henne” i bilen på väg hem. Och så blev det.

Claudia pensionerades för ungefär tre år sedan när hon började bli ojämn i ridningen. Hon har mycket pålagringar som började spöka, så jag kände att det var bäst för henne att få påbörja sitt pensionärsliv. Dessutom kostade mig lika mycket att hålla som både Maud och Ems, som jag hade samtidigt just då, så när jag fick frågan om att låna ut henne var det efter en hel del funderingar ett självklart beslut att ta.

Idag går Claudia som sällskap på en stor gård och kunde verkligen inte ha det bättre. Jag är där och hälsar på ibland och nu senast i torsdags fick hon besök av tandläkaren. Claudia är snart 25 år och tänderna blir såklart sämre med åldern, men är absolut inte dåliga ändå. Men en hel del foderinpackningar behövde rensas och göras rent. Det såg tyvärr lite sämre ut än sist, så vi har bokat in en ny check i december igen. Fina tjejen!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *